Hur är det på andra sidan?
Tackar som frågar, likadant som på den ena sidan.
Det finns en uppfattning om PR som den mörka sidan. Och underförstått ”journalistik” som den som sätter ljuset där det behöver belysas. Den förra sidan kan iscensätta en ”PR-kupp ”som får den senare att bevaka, mer eller mindre lurade därtill. Därav konflikten.
En romantiserande definition av journalistik är: något som någon vill hålla hemligt. Allt annat är PR. Alla medlemmar i Journalistförbundet kanske inte enbart ägnar sig åt avslöjande verksamhet. Därför är, enligt denna definition, redan händelsnyheter, service, journalistik underhållning och returinformation rena rama PR:en.
Jag var i journalistbranschen nästan 25 år: Fan vet om ljussättandet var det mest framträdande i min karriär. Ofta var det helt enkelt att fylla. Allra mest på StockholmsTidningen. Den fick presstöd i förhållande till pappersåtgången. Ju mer papper som flöt genom tryckpressen, desto mer stöd. Eftersom Stocken hade vare sig annonser eller prenumeranter kompenserades dessa brister med att trycka allt tjockare tidningar som krävde många artiklar.
En mer prosaisk definition är ” journalistisk är konsten att få det att se ut som något hänt mellan det att det faktiskt händer.” Vilket innebär att det finns massor av yta eller tid att fylla, eftersom riktiga nyheter är sällsynta. Det är som en brandbil, pumparna måste fyllas även när det inte brinner. Åter kan bra PR vara till hjälp.
Så i sak finns ganska lite motsättning. Bra PR, bra skriven, grundligt researchad och väl tajmad för rätt redaktör kommer alltid att hjälpa journalisten.
Så vilka är skillnaderna?
Kunden har alltid rätt i PR-branschen. I journalistiken har chefen alltid rätt i alla fall i juridisk mening.
Finish är allt i PR. I journalistiken kan man alltid säga: Det kommer en ny tidning/sändning i morgon om den i dag inte är tillfylles.
PR ligger i tiden. Efter Koreakriget var det reklam. Efter Vietnamkriget journalistik. Efter Irakkriget (?) är det PR.
PR i Sverige har kort historia . Till skillnad mot journalistik och reklam kan den omforma sig till nästan vad som helst. ”Social medier, visst. Det är PR”. ”Kundtidningar, sure. Det gör vi”. ”Strategisk kommunikation på ledningsnivå. Jo, det är vår bästa gren faktiskt.”
Men trots allt är det mer som förenar än som skiljer. Om jag skulle förutse framtiden (även det kan vi PR-världen naturligtvis göra) skulle jag säga så här:
I framtiden kommer media att starta PR-byråer. PR-byråer kommer att starta medier. Journalister och PR-konsulter kommer att vara både på den ena och andra sidan. I detta gemensamma halvmörker kommer förhoppningsvis någon även att komma på hur den som faktiskt vill ljussätta även de mörka hörn någon vill hålla hemligt ska finansieras.
För det kan nog en PR-byrå faktiskt inte göra…
