Därför ska du satsa
på ljud on demand

Eftersom Dagens Media ska vara till nytta, börjar jag med tre konkreta tips för den som sysslar med så kallat content.

    1. Starta en trafik- och väderservice baserad på appen Waze. Ring upp upp¬kopplade wazare som blir direktrapportörer från alla köer i upptagningsområdet.
    Appen Waze är världens största trafikcommunity. Inloggade Wazare rapporterar sin position via mobilappen passivt eller aktivt. Därmed visar Waze i realtid hur fort eller långsamt det går på, i stort sett alla, världens vägar. Den som vill ha en oslagbar och gratis trafikrapportering kollar Waze, ser var köerna är, kontaktar wazare på just den platsen och lägger ut.
    2. Låt fansen på läktaren direktrapportera matcherna från sina mobiler.
    Lite mer kontroversiellt och riskfyllt, men kan ju bli hur kul som helst. Tänk Sportradion möter Ring P1. När en rapportör blir tråkig eller dryg kopplas nästa in. Alla fans är misslyckade sportkommentatorer.
    3. Kidnappa SR-programmet Spanarnas koncept och gör ”Privatspanarna”. Lyssnarna laddar upp och spottar trender med tre exempel och jobbig jazz emellan.

Alla tre förslagen är exempel på en fortsättning för den starkaste trenden digitalt som du hört, men inte hör så mycket talas om. Vi talar radio. Talad radio.
Okej, podcast är hajpat.
Fenomenet podcast tycks ha en särskild plats i svenskarnas mediekonsumtion. I världen peakar sökningar på podcast 2005–2006 för att sedan ligga på en jämn nivå. I Sverige sticker trendkurvan spikrakt uppåt 2011 och fortsätter sedan dess i samma riktning. Martin Jönsson på SR menar att starten på trenden är ”Sommar” i P1 2011. Det kan säkert ligga mycket i det. I år var 60 procent av lyssningen på ”Sommar” i poddar. Våren 2012 kom Kristoffer Triumfs podd ”Värvet” och ökade intresset ytterligare.

Jag vill dock hävda att radio fick sin touch of coolness redan 2005. Då började ”P3 Dokumentär” sända. ”P3 Dokumentär” är, som alla vet, långa, lugna och genomarbetade journalistiska beskrivningar av dramatiska nyhetshändelser, Stig Bergling, Palmemordet etc. Kanske bör även ett program som ”Stil” i P1, som började sändas 2007, läggas på samma trendlinje som pekar mot det lugna och eftertänk- samma.
När jag slutade på Metro 2009 kallades jag till en debriefing-intervju ((Ja, dom hade sådana) med Mia Brunell som då var vd på Kinnevik. Mia frågade om jag hade något råd till henne.
– Starta en pratradiokanal, svarade jag.
Det gjorde MTG 2011, helt säkert oavsett mitt råd. Tajmingen borde ha varit perfekt. Men tyvärr hade Radio1 dålig tonträff. Det var en ganska skränig Ring-In-Och-Klaga-radio som trängde sig på i direktsändning. När trenden i övrigt var långsam, on-demand och med personer som faktiskt har något att säga. Gärna kända människor.

Radio för unga har i modern tid varit liktydigt med musik. I Sverige startade Sveriges Radio skvalradio 1961 som ett svar på piratradiostationerna Radio Syd och Radio Nord som sände popmusik från fartyg som låg ute till havs. Det var för övrigt den eftertänksamme ordmannen Tage Danielsson som startade den så kallade ”Melodiradion”, som tre år senare blev P3.

Med den kommersiella radions intåg för drygt 20 år sedan kom formatstationerna som alla spelade musik, musik, musik.
Poddarna bröt den trenden.
Även om musiken säkert står för en stor del av lyssnandet visar prat-radio-boomen att svenskarna är redo för bättre och nyare radio.

Nu borde det vara dags för nästa steg bortom pod-castens två-personer-och-en-mik. Mer experiment. Mer interaktivitet. Här finns en position att ta för kommersiella varumärken, radio är dessutom billigt. Vem blir först med native advertising i radio? Apotek Hjärtat kanske ska göra en hälsokanal?
För det behövs nytt kommersiellt tänkande. Om radion har utvecklats starkt under 2010-talet så har reklamen inte hängt med. Har vi inte hört tillräckligt många framsjungna budskap nu?

Den största skillnaden kommersiellt är naturligtvis att modern radio är på användarens villkor. Det är inte en ljudtapet som pushas i bakgrunden längre, det är pull i dess renaste form. Kanske skulle radioreklamen kunna omsätta mer än de 6–700 miljoner kronor de säljer för nu om de tog lyssnarna på samma allvar som Susanne Ljung i ”Stil” och Kristoffer Triumf i ”Värvet”.
Publicerad i Dagens Media 2014.

Det måste vara radion

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *