Google analytics
I går på nyårsdagen 2012 hade sakari.se nio besök. Det visar min Google Analytics ovan.
Visste jag vilka ni var, skulle jag gärna tacka er personligen.
Men jag vet inte ens om ni var nio. Det kanske var en riktig fan som loggade in från nio olika datorer. Då blir det nio så kallade unika besökare.
Det är skumt: John Wanamaker uppfann den moderna detaljhandeln för 150 år sedan. Han har framförallt blivit hågkommen för citatet: Hälften av all reklam är värdelös, problemet är bara att veta vilken hälft.
Världens annonsörer handlar för omkring 450* miljarder dollar varje år. Och fortfarande är Wanamakers one-liner till stor del aktuell.
Orvesto mäter vanan
Tidningar och tidskrifter mäts på vad folk säger sig ha läst. Antingen frågar man dem vad de läste i går eller som i Orvestoundersökningen i Sverige vanan (hur ofta brukar du läsa XX?)
Svagheterna är flera. Orvesto ger inte ett absolut svar på frågan hur många som läste. Bara en uppskattning, visserligen baserad på 50 000 intervjuer, men fortfarande en uppskattning. Metoden ger heller inget svar på frågan vad man läste, den som bara snabbt scannade en förstasida är i praktiken lika mycket värd som den som läste allt i en tidning. Kort sagt: man får veta att den tillfrågade upplever sig ha läst Metro eller DN men inte vad han eller hon läste.
TV-panelen mäter tittandet
I TV har man People meter systemet. Företaget MMS han en panel med 1200 hushåll som alla har ett slags fjärrkontroll genom vilken deras TV-tittande mäts.
Till skillnad från printmetoderna levererar systemet på detaljnivå, man kan följa hur många av paneldeltagarna som ser ett visst program eller en reklamfilm.
Svagheten är att det en panel på 1200 hushåll med 2600 personer som ska representera hela svenska folket. Rent matematiskt representerar varje person omkring 4000 svenskar.
Internet mäter exakt
Internet slutligen är i all fall på pappret (ha-ha) ytterligare ett steg mot fulländning. Man får veta exakt vilken artikel användaren läst eller tittat på. Till skillnad från i MMS får man också reda på exakt hur många som faktiskt läste artikeln. Svenska internet mäts i Kia-index.
Wanamaker borde vara glad:
Nja, ett av världen äldsta Internetskämt är ”On the Internet no one knows you are a dog.”
Precis så är det: Allt systemet vet är att någon kommit till en webbsida från en särskild dator. Om denne någon kommer till samma sida från en annan dator blir han eller hon en ny unik besökare. Jag surfar själv från en dator på landet, en i stan, mobilen och jobbdatorn. Då mäts jag fyra gånger.
Så vi svävar alltså fortfarande i okunnighet. Man använder olika system för olika medier och länder. Det är väldigt konstigt att den här 500 miljarder dollar industrin inte lyckats skapa ett system som både talar om hur många som använt ett visst media, hur ofta och på vilka delar och hur länge. Men framförallt ett system där man kan jämföra print med tv med internet med radio och så vidare.
Under tiden samlar främst Google och Facebook och kanske teleoperatörerna på sig data om användarna som kan göra att det blir
de, och inte mediaföretagen som till sist förklarar vilken del av 450 miljarder som är pengar i sjön.
Men ni – mellan en och nio – personer som var inne på sakari.se den första januari 2012, skicka ett mail så ordnar jag ett möte med bara unika besökare.
*Antar att den siffran flukturerar med dollarns värde och världskonjukturen, de senaste åren har reklaminvesteringarna legat på 450 miljarder dollar plus minus några tiotals dollar.
